Liten har blivit stor....
Min lilla Jonas har verkligen blivit stor..
Idag kom skolkatalogen med posten o jag var bara tvungen att öppna kuvertet, var såå nyfiken...
Jag vet ju redan hur dagiskortet ser ut eftersom jag fick hem det redan förra veckan, men ändå...
O vet ni vad jag får se när jag slår upp katalogen?
Detta...!
O om man tittar på dem 3 killarna längst upp till höger, så ser man detta..:
Jonas fullkomligt äger kortet..
Han sitter så självsäkert med armarna kring killarna, han har ansiktet, minen, blicken, ja hela utseendet..
Mammas lilla kille har blivit en stor cool kille :-)
Jag vill ha den bilden, jag funderar på om man kan ringa till Photomic o fråga om man kan få köpa den bilden separat.. Tänk vad snygg den skulle vara inramad o uppsatt på väggen..
Mitt hjärta slog en volt när jag såg bilden, han har verkligen blivit stor.. Shit, nästa år går han sin sista termin på dagis.. Oj..!
Vart har all tid tagit vägen?
Samtidigt som åren gått fort så känns det som om jag har haft Jonas hur länge som helst.. Jag kommer inte ihåg hur livet var innan jag fick honom.. Visserligen så var jag nog ganska ung när jag fick honom, ja jag var nyfyllda 20 år precis..
O min underbara prins..!
Jag har egentligen honom att tacka för att jag e där jag e idag, jag hade inte varit här utan honom..
När jag fick honom, så hade jag verkligen ingenting.. Inget jobb, en liten lägenhet o 6000:- i månaden.. Jag fattar inte än idag hur vi lyckades gå runt med mat, hyra, blöjor o allt annat som kostar pengar..
Men vi gjorde det.. O vi hittade 3:an här i Skara när han var ca 4 månader men fick inte flytta in förrän han var ca 7 månader.. O sen hamnade vi här i Skara..
Jag började plugga, jobba o helt plötsligt så hade vi en ekonomi :-)
Ja, det har verkligen inte haft det lätt.. Många ggr har jag undrat hur jag skulle vända o vrida på kronorna så att dem skulle räcka...
O så träffade vi våran Martin, underbara Martin... :-)
Martin gjorde oss sååå glada o fortfarande gör han oss såå glada.. O när vi träffade honom så blev livet som en dans på rosor :-)
O så tack vare Martin så har vi fått såå underbara Kasper.. Som e sååå lik sin pappa hahaha..
Om jag backar 5 år så trodde jag inte att jag skulle ha kommit såhär långt idag.. Jag har alltid haft uttrycket, jag o Jonas mot världen, men det e inte så längre...
Nu e det vi 4 mot världen.. :-)
Jag e så van att ha fått kämpa med nästan allt hela livet o nu, nu kan jag slappna av o bara vara.. Det e underbart men ovant...
Jag e så oerhört tacksam att jag har fått just dessa 3 prinsar, som verkligen förgyller mitt liv o som jag älskar sååå mycket...
Tänk att en liten bebis kan förändra ens liv så mycket.. Utan Jonas hade jag nog fortfarande hängt runt i Nyköping o partat...
Jonas har gett mig ett liv som jag bara hade kunnat drömma om, han gav mig min familj :-)
Jonas biologiska pappa har en egen familj nu o jag har aldrig bett honom ta sitt ansvar.. Jag ville ha Jonas o jag behöll honom (det bästa jag någonsin gjort) o eftersom hans pappa inte varit med en kvart ens av Jonas liv, så känns det som om Jonas e min, bara min..
O han e verkligen bara min, ingen annan än jag kan älska denna kille såhär mycket, ingen annan än jag kan vara såå tacksam för det liv han har gett mig o ingen annan kan ge honom det jag gett o fortfarande ger honom, för han e min kille, bara min...
O jag e sååå stolt över honom, denna fansastiska kille e min.. O jag har gjort honom till den han e idag o han e tamejtusan den snällaste killen jag träffat..
Jonas e nöjd med att han har en pappa, sen att han inte träffar honom, gör inget för honom.. Han vet att han kan ringa honom ifall han vill o det e han nöjd med..
O så e han så glad i Martin, hans bästa vän o låtsas pappa som Jonas själv uttrycker det..! O han e så glad i Kasper..
Det e underbart att se o jag ska göra allt jag kan för att dem ska känna sig som "riktiga" syskon, för i mina ögon e dem det.. Eftersom dem e mina barn båda två....
Det e svårt att förklara så att andra förstår...
Men nu sprutar tårarna så mycket att mascaran snart färgar mina kläder...
Måste hinna med en dusch innan jag o Erica ska till Öppna förskolan o fotografera barnen..
Oj oj så man har öppnat sig idag då, vilken tur att det bara e mina vänner som läser min blogg hihi...
Tjing...
Idag kom skolkatalogen med posten o jag var bara tvungen att öppna kuvertet, var såå nyfiken...
Jag vet ju redan hur dagiskortet ser ut eftersom jag fick hem det redan förra veckan, men ändå...
O vet ni vad jag får se när jag slår upp katalogen?
Detta...!
O om man tittar på dem 3 killarna längst upp till höger, så ser man detta..:
Jonas fullkomligt äger kortet..
Han sitter så självsäkert med armarna kring killarna, han har ansiktet, minen, blicken, ja hela utseendet..
Mammas lilla kille har blivit en stor cool kille :-)
Jag vill ha den bilden, jag funderar på om man kan ringa till Photomic o fråga om man kan få köpa den bilden separat.. Tänk vad snygg den skulle vara inramad o uppsatt på väggen..
Mitt hjärta slog en volt när jag såg bilden, han har verkligen blivit stor.. Shit, nästa år går han sin sista termin på dagis.. Oj..!
Vart har all tid tagit vägen?
Samtidigt som åren gått fort så känns det som om jag har haft Jonas hur länge som helst.. Jag kommer inte ihåg hur livet var innan jag fick honom.. Visserligen så var jag nog ganska ung när jag fick honom, ja jag var nyfyllda 20 år precis..
O min underbara prins..!
Jag har egentligen honom att tacka för att jag e där jag e idag, jag hade inte varit här utan honom..
När jag fick honom, så hade jag verkligen ingenting.. Inget jobb, en liten lägenhet o 6000:- i månaden.. Jag fattar inte än idag hur vi lyckades gå runt med mat, hyra, blöjor o allt annat som kostar pengar..
Men vi gjorde det.. O vi hittade 3:an här i Skara när han var ca 4 månader men fick inte flytta in förrän han var ca 7 månader.. O sen hamnade vi här i Skara..
Jag började plugga, jobba o helt plötsligt så hade vi en ekonomi :-)
Ja, det har verkligen inte haft det lätt.. Många ggr har jag undrat hur jag skulle vända o vrida på kronorna så att dem skulle räcka...
O så träffade vi våran Martin, underbara Martin... :-)
Martin gjorde oss sååå glada o fortfarande gör han oss såå glada.. O när vi träffade honom så blev livet som en dans på rosor :-)
O så tack vare Martin så har vi fått såå underbara Kasper.. Som e sååå lik sin pappa hahaha..
Om jag backar 5 år så trodde jag inte att jag skulle ha kommit såhär långt idag.. Jag har alltid haft uttrycket, jag o Jonas mot världen, men det e inte så längre...
Nu e det vi 4 mot världen.. :-)
Jag e så van att ha fått kämpa med nästan allt hela livet o nu, nu kan jag slappna av o bara vara.. Det e underbart men ovant...
Jag e så oerhört tacksam att jag har fått just dessa 3 prinsar, som verkligen förgyller mitt liv o som jag älskar sååå mycket...
Tänk att en liten bebis kan förändra ens liv så mycket.. Utan Jonas hade jag nog fortfarande hängt runt i Nyköping o partat...
Jonas har gett mig ett liv som jag bara hade kunnat drömma om, han gav mig min familj :-)
Jonas biologiska pappa har en egen familj nu o jag har aldrig bett honom ta sitt ansvar.. Jag ville ha Jonas o jag behöll honom (det bästa jag någonsin gjort) o eftersom hans pappa inte varit med en kvart ens av Jonas liv, så känns det som om Jonas e min, bara min..
O han e verkligen bara min, ingen annan än jag kan älska denna kille såhär mycket, ingen annan än jag kan vara såå tacksam för det liv han har gett mig o ingen annan kan ge honom det jag gett o fortfarande ger honom, för han e min kille, bara min...
O jag e sååå stolt över honom, denna fansastiska kille e min.. O jag har gjort honom till den han e idag o han e tamejtusan den snällaste killen jag träffat..
Jonas e nöjd med att han har en pappa, sen att han inte träffar honom, gör inget för honom.. Han vet att han kan ringa honom ifall han vill o det e han nöjd med..
O så e han så glad i Martin, hans bästa vän o låtsas pappa som Jonas själv uttrycker det..! O han e så glad i Kasper..
Det e underbart att se o jag ska göra allt jag kan för att dem ska känna sig som "riktiga" syskon, för i mina ögon e dem det.. Eftersom dem e mina barn båda två....
Det e svårt att förklara så att andra förstår...
Men nu sprutar tårarna så mycket att mascaran snart färgar mina kläder...
Måste hinna med en dusch innan jag o Erica ska till Öppna förskolan o fotografera barnen..
Oj oj så man har öppnat sig idag då, vilken tur att det bara e mina vänner som läser min blogg hihi...
Tjing...
Kommentarer
Erica
Åh så fint skrivit av dej...blev varm i hjärtat!
Och såå snyggt kort på 3 coola killar, även om han i mitten är snäppet coolare..:)
Trackback
